Skånes på Linero: De lovade oss en skola, de lovade en simhall
med Karolina Erlingsson, David Larsson, Behzad Khosravi Noori, Benji Boyadgian

 

Utställningen visas på Emblas gata 17 (Linero centrum, Lund)
Vernissage 26 maj 18-21

 

Linero centrum byggs om. 94 nya lägenheter i två punkthus står nästan färdiga. Affärslokaler väntar på sina gäster. Där förut inget definierat fanns har ett torg, eller en parkeringsplats, som vätter åt syd uppstått. Huskropparna är gjorda i vitt tegel, fast inte mexitegel. Lackerat glänsande tegel.

1969 hände liknande saker: då byggdes stommen i det som är dagens Linero –
låghus i längor utan trapphus som tog tillvara den naturliga lutningen på platsen –
på ett område som anses vara Lunds ursprung. Tre gravhögar och en vikingatida marknadsplats fanns här innan själva staden växte fram. Låghusen som byggdes på 60- och 70-talen ligger längs med vägar som påminner om behovet av att minnas något: Vikingavägen, Blåtungavägen, Brynjegränden. Namnen på välfärdens institutioner namngavs även de med tillbakablickande namn: Vikingaskolan finns fortfarande; Daghemmet Runan lades ner 1992.

I en andra byggvåg under sent 70-tal skulle ett 1800-tals hus, Linerogården, rivas. Men Vinkingaskolans elever tog till orda, och citerades i Sydsvenskan: ”De lovade oss en skola, de lovade en simhall och idrottshall men vi fick inget av det. Nu river de det enda som minner om det gamla Linero och förstör den park vi leker i, skrek barnen.

 

Skånes konstförening har bjudits in av det kommunala bostadsbolaget LKF för att använda en väntande affärslokal på Lineros nybyggda centrum som temporärt utställningsrum. I De lovade oss en skola, de lovade en simhall presenteras fyra konstnärer som arbetar med tid, minne och behovet av att skriva historia. Utställningen förhåller sig till en stadsdel i förändring genom associativa relationer till andra platser, och genom att på ett generellt plan diskutera hur klyftan mellan förfluten tid och framtid kan laddas med olika betydelser och förväntanshorisonter.

 

Benji Boyadgian är utbildad arkitekt med ett speciellt fokus på urban sociologi i före detta konfliktområden. Han arbetar med forskningsbaserade projekt som utforskar teman om kulturarv, territorium, arkitektur och landskap. Boyadgian använder sig oftast av måleri och teckning som sina huvudsakliga forskningsredskap. Han bor och arbetar i Jerusalem.

 

Behzad Khosravi-Noori arbetar med kulturella och politiska fenomen kopplade till frågor om representation. Han intresserar sig även för hur tid och historia återges och förmedlas i olika medier, såväl som i mer skulpturala konstnärliga uttryck. Ofta kretsar Khovrasi-Nooris praktik kring behovet av att manifestera politiskt laddade ämnen genom konst, monument och film. Den enhetliga linjära historieskrivningen ställs i kontrast till multipla lager av berättelser om förflutna politiska händelser. Khosravi Noori är konstnär och skribent verksam i Stockholm och Teheran. Han är doktorand på Konstfack i Stockholm.

 

Karolina Erlingsson arbetar med berättande. Det kan handla om att försöka återge en tyst erfarenhet, om historierna vid sidan av eller om livsberättelser som är i försvinnande – om att skildra närvaro genom frånvaro. I flera av hennes arbeten kretsar tematiken kring översättningar, tolkningar och övergångar. Som när en enkel text blir till en ordlös sång, när ett stycke för kör blir till händernas dans eller när upprepande textfraser blir till viskande ekon. Erlingssons bor och arbetar i Malmö. Hennes praktik omfattar främst video, ljud, text, installation och performance.
www.karolinaerlingsson.com/

 

David Larssons installationer är lika mycket utställningar som det är förberedelser för något annat. De undandrar sig stabila betydelser och pekar istället mot en ständigt pågående omförhandling. Föremål från tidigare verk återanvänds och görs om, sätts i nya sammanhang och laddas med nya innebörder. Relationer kompliceras, såväl mellan människa och ting som mellan tingen i sig. Vad är ett objekt i en samling: en del av en helhet, ett fragment eller har objektet i själva verket en egen identitet som rör sig bortom samlingens gränser? Kan samlingen ses som ett system av inbördes relationer där instabillitet är den viktigaste egenskapen och de identiteter som samlingen producerar bara temporära undflyende förslag? David Larsson bor och arbetar i Jordbro och Stockholm.
www.davidlarsson.net/

 

Utställningen produceras av Skånes konstförening med stöd av LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB).

Curator: Hans Carlsson.