Apolonija Šušteršič: Hustadt, Inshallah: Learning from a participatory art project in a trans-local neighbourhood

Språk: engelska
Fri entré
19-21

Under föreläsningen Hustadt, Inshallah: Learning from a participatory art project in a trans-local neighbourhood diskuterar Apolonija Šušteršič relationen mellan konst(institutioner) och uppfattningar om det offentliga rummet. Vilken roll kan konstnären ha i etablerandet av de nätverk (sociala, politiska, fysiska) som en stad är beroende av? Vilka möjliga problem kan uppstå när konstnärliga och demokratiska värderingar vägs mot varandra, exempelvis i ett konstprojekt som inbegriper olika typer av samarbeten? Apolonija Sustersic kommer också att tala om sina erfarenheter av att varit en del av Konsthögskolan i Malmös doktorandprogram. Föreläsningen är den andra delen i föreläsningsserien Mot det postgeografiska.

Apolonija Šušteršič är arkitekt och bildkonstnär. Hennes praktik arbetar utifrå kritiska perspektiv på begreppet rum; vanligtvis med ett fokus på relationerna mellan institutioner, kulturpolitik, stadsplanering och arkitektur. Šušteršič intresserar sig för såväl fenomenologiska studier av arkitektur, som diskussioner om de politiska aspekterna av människors livsmiljö. Hennes praktik utgår oftast från omfattande undersökningar av specifika situationer och platser, som hon använder som utgångspunkt för sina projekt. Resultat från sådana undersökningar presenteras inte bara som som analytisk kritik, utan utgör i sig själva även modeller för framtiden.

 

Apolonija Šušteršič är professor i fri konst vid konsthögskolan i Oslo, och ansvarig för masterprogrammet Art and; Public Space. I sin doktorsavhanfling från Lunds Universitet, Konsthögskolan i Malmö, Hustadt, Inshallah: Learning from a participatory art project in a trans-local neighbourhood undersöker hon relationerna mellan samtidskonst och rumsliga, arkitektoniska, metoder. Projektet handlade till stor del om behovet av allmänhetens deltagande i stadsförnyelseprocesser. Projektet genomfördes i samarbete med boende i ett samhälle i utkanten av Bochum, Tyskland.

Mer om föreläsningsserien:

Kartan har länge varit ett verktyg och en modell för att föreställa sig och fastställa människans positionering i rummet och objektens positioner i relation till varandra. Ett instrument för att avgöra och fastställa gränser för vad som är ett land, en väg, en stig, eller en bäck. Men också för att dra skiljelinjer mellan kroppar som ska försvaras och kroppar som innebär ett hot. Kartografins europeiska historia är nära sammankopplad med föreställningar och idéer om människor som befinner sig utanför en fastställd gemenskap. Frågan är dock hur modernitetens anspråk på att upprätta sådana stabila gränser och institutioner har förändrats i en nära samtid när makten över kommunikationsmedel, teknik för övervakning och militära resurser allt mer kommit att privatiseras och individualiseras.

I föreläsningsserien undersöks frågor om kartografins utvecklingsspår förändringar konsekvenser och materialiseringar. Serien sammanför forskare från olika fält som tillsammans med den besökande publiken ger kontext åt specifika nedslag i kartskapandets historia. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten och inträdet är fritt.

Föreläsningsserien genomförs med stöd från Stockholms Arbetarinstitutförening & ABF.