Föreläsning: Upscaling, training, commoning med STEALTH.unlimited
Andra delen i föreläsningsserien Mot det postgeografiska Kapitel II

Torsdagen den 20 december kl 18:30- 20:30 (föreläsningen startar kl 19)

Ana Džokić och Marc Neelen utgör tillsammans arkitektur- och konstnärsgruppen STEALTH.unlimited (2000, Rotterdam/Belgrad) och har i mer än 15 år tillsammans med andra arbetat inom fälten för samtidskonst, kultur och arkitektur. Genom intensiva samarbeten med enskilda personer, organisationer och grupper sammanför STEALTH urbanforskning, samtidskonst, rumsliga interventioner och aktivism i projekt som ofta syftar till att göra stadens rum gemensamma och utforska samtida och framtida förutsättningar för rumslig produktion av behov, vanor och rörelser.
Föreläsningen utgår från Ana Džokić’s kollektiva doktorsavhandling Upscaling, training, commoning och det specifika arbetet med projektet Stad in de Maak (City in the Making) i Rotterdam. Forskningsprojektet genomfördes på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och publicerades våren 2017.
Under sin föreläsning ger Ana Džokić och Marc Neelen tillsammans perspektiv på praktiska konstnärliga och arkitektoniska strategier för att arbeta med och förändra stadens komposition. Ett nyckelbegrepp i föreläsningen är begreppet commoning. Ett begrepp som, om det skulle översättas till svenska, kan översättas till gemensam-görande och används för att beskriva praktiker och strategier som på olika sätt bidrar till att göra ett material, en plats eller en tillgång gemensam.

Mer om STEALTH.unlimited:


STEALTH.unlimited (Ana Džokić and Marc Neelen) have never been quite intrigued with the “industry” of producing urbanity. Instead, we noticed we have some talent at provoking “simmering” spatial issues to get articulated. That is often in a situation where we shake up groups or communities, to get them imagining what their future horizon could be. It has brought us to make debates, workshops, spatial interventions, exhibitions etc. in quite some places. However, recently it also pushed us to undertake some long-term, rather persistent commitments (> 10 years). They deal with the spaces and spatiality of production and (social) reproduction, so with sustaining our lives in the cities: City in the Making in Rotterdam and Who Builds the City in Belgrade.

Ana Džokić (1970, Belgrad, Serbien) är utbildad arkitekt vid universitetet i Belgrad. I maj 2017 mottog hon sin doktorsexamen vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm (KKH) efter att ha slutfört det delvis kollaborativa forskningsprojektet Upscaling, Training, Commoning.

 

Marc Neelen (1970, Heerlen, Nederländerna) mottog sin examen i arkitektur vid Delfts Tekniska Högskola i Delft och var under 2012-2017 gästprofessor vid Högskolan för Arkitektur i Sheffield.  received his degree in architecture at the Delft University of Technology in Delft, and from 2012-2017 held the position of a visiting professor at the University of Sheffield, School of Architecture. Föreläsningen med Ana Džokić och Marc Neelen är andra avsnittet i andra kapitlet av föreläsningsserien Mot det postgeografiska.

Mer om föreläsningsserien:


Första och andra kapitlet av föreläsningsserien “Mot det postgeografiska” har formulerats och initierats av Hans Carlsson och Sebastian Dahlqvist. Första kapitlet av vår föreläsningsserie “Mot det postgeografiska” pågick under våren 2017 med föreläsningar av Catharina Thörn, Apolonija Sustersic och Gunnar Olsson. I andra kapitlet av vår föreläsningsserie “Mot det postgeografiska” fokuserar vi på de skiften och förskjutningar i synen på staden och stadsrummet som sker i Malmö. Vi kommer även fördjupa analysen av konstens roll i de processer som förändrar städer och människors liv i städer, delvis med hjälp av begreppet gentrifiering (från engelskans gentry, ungefär “herrskapsklass”). Begreppet är ett omdebatterat och avser att beskriva hur stadsrummets invånare och karaktär förändras och byts ut när kapitalstarka grupper tar eller ges mer plats. I skildringar av gentrifieringsprocesser beskrivs ofta konstnärens närvaro (via ateljéplatser, galleriverksamheter och dylikt) som ett led i utvecklingen mot höjda hyror och en förändrad demografi.
Kartan har länge varit ett verktyg och en modell för att föreställa sig och fastställa människans positionering i rummet och objektens positioner i relation till varandra. Ett instrument för att avgöra och fastställa gränser för vad som är ett land, en väg en stig eller en bäck. Men också för att dra skiljelinjer mellan kroppar som ska försvaras och kroppar som innebär ett hot. Kartografins europeiska historia är nära sammankopplad med föreställningar och idéer om människor som befinner sig utanför en fastställd gemenskap. Frågan är dock hur modernitetens anspråk på att upprätta sådana stabila gränser och institutioner har förändrats i en nära samtid, när makten över kommunikationsmedel, teknik för övervakning och militära resurser allt mer kommit att privatiseras och individualiseras. I föreläsningsserien undersöks frågor om kartografins utvecklingsspår, förändringar, konsekvenser och materialiseringar. Serien sammanför forskare från olika fält, som tillsammans med den besökande publiken ger kontext åt specifika nedslag i kartskapandets historia.

Föreläsningsserien genomförs med stöd från Stockholms Arbetarinstitutförening.