Elizabet Thun: Isolation

 

Rummet, scenen är ett tema jag ofta återvänder till i mitt måleri. Platsen återkommer i olika skepnader men den är aldrig främmande. I nuvarande måleriprojekt undersöker jag platsen där minnet börjar och verkligheten slutar och det ovissa som uppstår mellan dem. Jag vill att målningarna ska bilda fristående kapitel i en gemensam berättelse.

Jag utvecklar nu ett text och bildmanus för den serie målningar jag arbetar med. Projektet har flera förgreningar men samtidigt en gemensam nämnare. Verkliga, fiktiva platser och mentala rum som befinner sig i ett mellanläge, mellan att berätta något men samtidigt sluta sig.

I scenen låter jag parallella tider bilda olika lager, självupplevda, fiktiva situationer och drömmar vävs ihop med fragment som bl.a. hämtas från en äldre konst, dåtid och nutid. Drömmens självklara logik trots en haltande information har en klar koppling till mitt måleri. Minnet av en dröm, hur den samtidigt kan vara flyktig och diffus men också skarp och verklig påminner om hur jag behandlar mitt bildmaterial.

För mig är det viktigt att beskriva en stämning och ett dubbelt tillstånd.
Inbjudande- avvisande, gott- ont etc.
Jag tänker på stämningen som David Lynch skapar i sina filmer, eller Gregory Crewdson i sina fotografier. Vacker förförisk natur som även framstår som ondskefull, lockande med enkla medel balanserandes mellan tvetydigheter.

En stor del av materialet jag använder i projektet har jag hämtat från Transylvanien som är en provins i Rumänien. I september reste jag där och besökte bl.a. Brasov, Sibiu, Timisoara samt andra platser med gamla anor. Jag har tidigare rest lite i Rumänien och upplever att det finns en väldigt speciell stämning i landet, det vilar något vidskepligt och där finns en mystik som jag vill närma mig i mitt måleriprojekt. Den här resan ägnade jag tid åt att just resa, jag upplevde att det var mellan staden och landsbygden som mycket av materialet jag behövde till mitt projekt fanns. Naturen spelar en stor roll, både skogen men även bergskedjan Karpaterna som omger Transylvanien är betydande för de målningar jag arbetar med.

Utställningens titel Isolation, kan betyda enslig, otillgänglig, avsides, avlägsen. Målningarna innehåller fragment från isolerade platser och miljöer, minnen och saker som är isolerade från verkligheten. Isolationen som kan finnas mellan människor och tankar. Den isolation som uppstår som konstnär, där du rör dig mellan din egen värld och den ’verkliga’ världen. Verken är också isolerade, existerar i sitt eget universum.”

– Elizabet Thun 2013