27\/5 – 23\/6 2011<\/p>\n
<\/p>\n
Separatutst\u00e4llning av den Malm\u00f6baserade konstn\u00e4ren Aleksandra Kucharska i f\u00f6reningens gallerirum.<\/p>\n
Kucharskas konstn\u00e4rskap k\u00e4nnetecknas av fr\u00e5gor kring l\u00e4ngtan och existens, tillh\u00f6righet och utanf\u00f6rskap. I sina verk unders\u00f6ker hon vad som formar och definierar en m\u00e4nniskas identitet och vad som g\u00f6r en plats till ett hem. Utg\u00e5ngspunkten ligger ofta p\u00e5 f\u00f6rnimmelser och minnesbilder ur hennes eget liv, men i sina verk skapar Kucharska nya ber\u00e4ttelser av allm\u00e4ngiltig karakt\u00e4r som ledsagar oss fram till de mest existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n
<\/p>\n
S\u00e5 h\u00e4r skriver Amanda Nordgren om utst\u00e4llningen:<\/p>\n
<\/p>\n
Att kliva in i utst\u00e4llningen\u00a0\u201dSom om du fanns\u201d\u00a0\u00e4r som att komma in i en foaj\u00e9 p\u00e5 ett h\u00f6ghuskomplex d\u00e4r de boendes postfack radar upp sig. Varje litet fack representerar en box i byggnaden som huserar en m\u00e4nniska. P\u00e5 varje postfack finns ett nummer tillh\u00f6rande individer i denna koloni p\u00e5 h\u00f6jden, och systematiskt avsl\u00f6jar numren vilken box som tillh\u00f6r vem.<\/em> <\/p>\n Aleksandra Kucharska<\/strong> \u00e4r f\u00f6dd 1981 i Gdansk i Polen och \u00e4r utbildat p\u00e5 Konsth\u00f6gskolan i Malm\u00f6 var hon utexaminerades 2007. Sedan dess har hon st\u00e4llt ut vid en rad gallerier och konsthallar, blant annat p\u00e5 Pumphusets Konsthall i Landskrona, Galleri Mors M\u00f6ssa i G\u00f6teborg, Ystad Konstmuseum och Vestfossen Kunstlaboratorium i norska Vestfossen. Hon har de senaste \u00e5ren mottagit flera st\u00f6rre stipendier och \u00e4r offentligt reprecenterad.<\/p>\n
\nI sitt konstn\u00e4rskap unders\u00f6ker Aleksandra Kucharska vad det \u00e4r som g\u00f6r en plats till ett hem, och vad det \u00e4r som f\u00e5r oss att k\u00e4nna oss hemma. I utst\u00e4llningen p\u00e5 Sk\u00e5nes Konstf\u00f6rening bjuds betraktaren hem till det h\u00f6ghus i en polsk f\u00f6rort d\u00e4r Aleksandra Kucharska v\u00e4xte upp. Som liten iakttog hon hur brevb\u00e4raren delade ut post i hennes byggnad. Hon s\u00e5g brevb\u00e4raren \u00f6ppna fack efter fack med sina nycklar och med ett barns \u00f6gon s\u00e5g hon hur han f\u00f6rvandlades till en elak f\u00e4ngelsevakt som med dessa nycklar \u00f6ppnade d\u00f6rrar till sm\u00e5 celler. Aleksandra Kucharskas brevl\u00e5dor blir som h\u00f6ghus i miniatyr, likt den f\u00f6rminskade v\u00e4rld hon visade p\u00e5 galleri Pictura 2008, i utst\u00e4llningen\u00a0\u201dVarje hem har sin egen doft, men hennes var det n\u00e5got speciellt med\u201d.\u00a0Det lekfulla uttryck Kucharska anv\u00e4nde sig av p\u00e5 Pictura har i\u00a0\u201dSom om du fanns\u201d\u00a0h\u00e5rdnat, och st\u00e4mningen liknar mer den underliggande melankolin i hennes examensutst\u00e4llning\u00a0\u201dJag dr\u00f6mmer om mitt gamla hus del II\u201d.\u00a0 Melankolin tar fysisk form i den gr\u00e5a f\u00e4rg som \u00e4r genomg\u00e5ende i utst\u00e4llningen.<\/em><\/p>\n